Humorlivet - my way of humour.
Nu finns det två vägar att gå i livet:
1. Folk accepterar mig som jag är.
2. Folk vill börja "patcha" mig med (i princip) slumpvald substans och sen bli helt lyriskt nöjda över resultatet.
Om det blir nummer 1. Då kommer jag liksom att göra vad folk ber mig om och sen sova då jag är så trött så att jag i princip svimmar på plats.
Blir det nummer 2 så kommer jag leva efter detta:
Jag kommer att ligga under ett täcke hela dagarna, kommer ligga där och röka cigaretter och dricka så mycket sprit som jag tillåts, eller om jag inte får ha dessa två. Då kommer jag helt enkelt bara ligga där och äta mat och helt isolera alla omkring mig, förutom de som är mina gamla vänner, såklart. Då kommer vi att sluta rummet och spela spel och grejer, vad nu folk vill göra. Om ens någon vill se mig mer då jag introducerar ett sånt kufiskt beteende. Men jag vill liksom bli accepterad som jag är, även då jag är arg. Kan inte folk ta det, fine - jag byter livsstil. I varje fall. Jag kommer att kravla mig till det här täcket och ligga där dygnet runt i veckor, månader och ja, tills evigheterna tar slut. Jag är ju bara 25 år så jag har hela livet framför mig. Jag kommer att ligga under täcket där, endast tjejer kommer att få komma under. Och bara dom snälla tjejerna. Dom som låter ärliga i rösten. Och jag kommer inte att prata med folk som inte är under täcket. Jag kommer att ha en bandspelare där, med massa bra musik. Och då folk pratar så ska jag ha en speciell CD-skiva. En med "Nej" och en med "Ja" som jag ska spela från. (De gångerna jag ens orkar svara). Jag kommer inte att flytta mig för att äta mat. Kommer att vilja ha matbricka till sängen. Och får jag inte det, ja då får dom väl ge mig dropp. Och alltså, det är det att jag vet att jag är inte trotsig, men när folk börjar och ska styra över mig, då blir jag fan trotsig för jag har liksom egna spakar i huvudet som jag styr med, kan dra i dom hur jag vill. Sen kommer jag att varje gång det blir prat som jag anser "tränger sig på" i mitt micro-"tält" så kommer jag att vrida på musiken så pass att det överröstar tjattret. Sen kommer jag såklart att ha massa böcker och kanske t.o.m en liten tv där under med massa filmer som jag kommer att se om och om igen. Skulle jag komma över lite LSD eller sånt så skulle jag såklart trycka i mig det också, det är ju något som jag inte ännu har testat och vem vet, jag kanske värsta gillar det? Kanske börjar skrattas som fan från det där täcket. Eller typ kanske får värsta spejsade snedtrippen så att jag i princip kissar och bajsar på mig där under täcket. Jag kommer såklart att vägra arbeta också. För jag arbetar bara om jag mår bra. Och det lär jag ju inte göra så länge som jag inte får bestämma själv över mitt liv. Kommer även vilja ha en egen kaffebryggare där så ska jag ligga där och dricka kaffe och te. Eventuellt kommer jag då och då att ta det där lakanet över mig och gå ut till mitt fågelbord och titta på fåglarna där. Vill gärna ha en utomhuskatt också som jag ska kunna umgås med ibland. Melatonin kommer jag att beställa och äta piller för att få i mig. Precis som alla andra solvitaminer och annat hokospokus som jämt pratas om hur viktigt det är för att inte få cancer och allt vad det är. Och nog tror jag nog att det kommer att komma besök under mitt täcke, för det har då aldrig varit något problem, men jag har tackat nej av rent moraliska själ. Förmodligen kommer alla att tröttna på mig jättesnart och i princip avbryta min sjukskrivning och tvångsvård för att dom vill nog inte se mig ligga under det där täcket i typ 1 år. För jag ser det som att folk vill inte höra mitt klagande, då ska dom fan slippa. Jag ska inte störa någon. Men då ska dom få ge mig mat på bordet också. Och visst, de kommer ju såklart att komma och sticka nålar i mig - det är så de arbetar. Och jag är tokigt nålrädd, får rysningar och biter ihop käken bara av tanken av dom. Finns en som en gång märkte det på mig att jag var nålrädd, och det var en flickväns morsa, jävla snäll människa som gav mig minsta nålen "barnnålen". Det ser jag som respekt. Mänsklig respekt. Men i varje fall, jag kommer ju inte att kunna göra motstånd mot nålen för att då blir jag ju nervåldad och eventuellt fastspänd och det är ju bara värre bekymmer, så att nålen där kommer dom att få sticka i min stjärt och mitt armveck när de ska göra sina labb-tester dom där övermänniskorna som kan allt om kroppsvätskor och balanser i nervsystemen. Förmodligen kommer jag nog att gå och duscha och gå på toa ganska ofta, men det lär väl vara enda gången jag lämnar stället.
Mat:
Frysgrönsaker, Soja, Nötter, Proteinpulver, Gainers, Potatis, Ris, Pasta.
Skrivet: 2007 07 18
Validerat: 2007 08 01, 2007 09 01, 2007 10 01, 2007 11 01, 2007 12 01, 2008 01 01, 2008 02 01, 2008 03 01, 2008 04 01, 2008 05 01, 2008 06 01, 2008 07 01, 2008 08 01, 2008 09 01, 2008 10 01, 2008 11 01,
torsdag 20 november 2008
onsdag 5 november 2008
1+1=3
Om man doppar pizza i mjölk medans man äter så kommer man fram till att den ekvationen (1+1=3) faktist är sann. Ibland behövs det lite praktiserande av teorier för att visa deras riktighet.
Drömtolkning?
Finns det något värre än när folk avbryter en i slutet av en dröm? För mig kan det göra mig disträ i flera dagar. Blir trögtänkt och får minnesproblem, får oerhörd delay till mina assosiationer, varje gång efter detta händer mig. Dessutom får jag sjukt ont i huvudet. Som idag då en ringer för att dubbelkolla en faktura på morgonen (och jag hade glömt att stänga av telefonen). Samma sak då folk plingar på dörren på morgonen. Liksom förr i tiden då bodde och levde man så att sånthär aldrig hände. Ja, det var bättre förr. Och det är just av den här anledningen om jag - med fördel - lägger mig vid 22-tiden på kvällen och vaknar upp tidigt i ottan, annars är det alltid någon som är igång och väcker en på ett eller annat sätt.
Nu ska inte någon tro att jag överdriver eller så. Alltså, jag kan ju såklart leva en vardag under i princip vilka förhållanden som helst. Men vissa känns just nu bättre än andra.
Hur som helst, i natt fick jag serverat en dokumentär (inklv. extra-material) med the schulman show (5 years eirlier) sjukt bra. Jag gillar eftertexten som gränsar mot extra-materialet "...och efter den här filmen gjorde inte The Schulmans några offentliga framträdanden på 5 år." och sen fladdrar det massa bilder från en show med Fredrik och Filip där de sen slog igenom stort som typ skäggiga gurus. Om det är något min hjärna är duktig på, så är det att arbeta nattetid. Är precis så jag har lärt mig allt jag kan. Jag förstår INGET på dagtid, så helt plötsligt någon natt så bearbetar jag problem i någon dröm, så förstår jag hur det är uppbyggt. Kan handla om språk, teknologi, allt... Ja, ni förstår själva varför jag är som jag är...
Hur som helst, om ni undrar vad de gjorde för fem år sedan:
Gick omkring i någon humleträdgård iklädda likadana dresser och den liknande den som dracula har, men den var orange på insidan och svart på utsidan, inklv. en manten som de "arbetade" mycket med. Gick omkring där och spelade kufiska.
Hur som helst, appropå något annat. Hur kunde Fredrik och Filip hålla på Obama? Så jävla pretto-PK så att jag dör. Liksom vem som helst VET att de inte tycker så EGENTLIGEN. Men jag håller med dom. Alltså, Medical Marijuana, vad är det för svammel? Kommer enbart leda till att göra de sjuka ännu sjukare om man nu ska tvinga i dom massa gifter.
Nu ska inte någon tro att jag överdriver eller så. Alltså, jag kan ju såklart leva en vardag under i princip vilka förhållanden som helst. Men vissa känns just nu bättre än andra.
Hur som helst, i natt fick jag serverat en dokumentär (inklv. extra-material) med the schulman show (5 years eirlier) sjukt bra. Jag gillar eftertexten som gränsar mot extra-materialet "...och efter den här filmen gjorde inte The Schulmans några offentliga framträdanden på 5 år." och sen fladdrar det massa bilder från en show med Fredrik och Filip där de sen slog igenom stort som typ skäggiga gurus. Om det är något min hjärna är duktig på, så är det att arbeta nattetid. Är precis så jag har lärt mig allt jag kan. Jag förstår INGET på dagtid, så helt plötsligt någon natt så bearbetar jag problem i någon dröm, så förstår jag hur det är uppbyggt. Kan handla om språk, teknologi, allt... Ja, ni förstår själva varför jag är som jag är...
Hur som helst, om ni undrar vad de gjorde för fem år sedan:
Gick omkring i någon humleträdgård iklädda likadana dresser och den liknande den som dracula har, men den var orange på insidan och svart på utsidan, inklv. en manten som de "arbetade" mycket med. Gick omkring där och spelade kufiska.
Hur som helst, appropå något annat. Hur kunde Fredrik och Filip hålla på Obama? Så jävla pretto-PK så att jag dör. Liksom vem som helst VET att de inte tycker så EGENTLIGEN. Men jag håller med dom. Alltså, Medical Marijuana, vad är det för svammel? Kommer enbart leda till att göra de sjuka ännu sjukare om man nu ska tvinga i dom massa gifter.
tisdag 4 november 2008
En sak till
För att få slippa göra mig besväret att sitta och argumentera med folk om hur enkelt det är att få ihop till min önskelista nedan så vill jag påminna, det där är en ÖNSKELISTA och inget annat. Dessutom är de två nedre punkterna de viktigaste. Jag vill inte ha massa grejer när inte resten av människorna på jorden har det. Vill liksom inte vara en liten rosa prins. Skulle få mig att känna mig som en våldtäktsman.
Önskelista
Bil - med bensin till
Hus (med gästrum) - med möbler och pengar för att hålla det igång (nära till vattnet)
Sommarstuga
Växthus och trädgårdsland
Hamock
Vedklyvningstillhåll där jag ska stå och klyva ved
Garage med verktyg och sånt där man kan mecka, leka och spika och ha sig
Skoter (snabb en) - med bensin till
Fyrhjuling - med bensin till
MC (HD eller sportig) - med massa bensin till
Båt - inte så noga, bara att den flyter och rymmer minst 3 vuxna personer
Släp till båten
Fiskenät
Xbox - med några spel
Symaskin och massa tyger
Vävstol
Ett jobb som jag kan fara till och vara på mellan kl 09-17 (inte så noga vad, bara att man kan sitta och lapa dryck och godsaker medans man jobbar)
Stort barskåp fyllt med massa grejer
En riktig cykel
En riktig musikanläggning
Pengar till harvard-studier
Fred på jorden, jämställdhet
Hus (med gästrum) - med möbler och pengar för att hålla det igång (nära till vattnet)
Sommarstuga
Växthus och trädgårdsland
Hamock
Vedklyvningstillhåll där jag ska stå och klyva ved
Garage med verktyg och sånt där man kan mecka, leka och spika och ha sig
Skoter (snabb en) - med bensin till
Fyrhjuling - med bensin till
MC (HD eller sportig) - med massa bensin till
Båt - inte så noga, bara att den flyter och rymmer minst 3 vuxna personer
Släp till båten
Fiskenät
Xbox - med några spel
Symaskin och massa tyger
Vävstol
Ett jobb som jag kan fara till och vara på mellan kl 09-17 (inte så noga vad, bara att man kan sitta och lapa dryck och godsaker medans man jobbar)
Stort barskåp fyllt med massa grejer
En riktig cykel
En riktig musikanläggning
Pengar till harvard-studier
Fred på jorden, jämställdhet
Valet i USA - från mitt perspektiv
Ja, nu är det ju val i USA. Det märker man ju på månag sätt, inte minst på att ens mamma sitter vid datorn titt som tätt, flyger fram och tillbaka som en tätting mellan sina poster. Men hon är ute efter att läsa nyheter, kanske häpnas över någon ny skandal. Tättingen, den flyger fram och tillbaka av andra anledningar den. Jag tycker att det är lite småkul med sånahär jippon då folk övertalar sig själva och nästintill driver sig själva till psykos över något som egentligen inte spelar någon roll för en själv, ungefär som när man själv far och tittar på Luleå Hockey, man bygger upp en identitet kring det där så att man tillslut känner glädje över någon annans...
Det finns många liknelser man kan dra mellan dessa två amerikanare som ni kämpar om medaljen. Själv vill jag kalla dem Kling och Klang. Men varför inte Helan och Halvan?
Hoppas att ni vinner imorgon bitti nu, att ni har satsat på rätt hingst! Själv bryr jag mig inte om det blir den där Bob Marley-killen som klippt sig och skaffat jobb eller den där verklighetens Rambo. Jag bryr mig däremot om de där svältande afrikanerna i Kongo som man får se korta klipp ifrån på TV. Tänker ibland på hur man skulle kunna förflytta dom därifrån...
Det finns många liknelser man kan dra mellan dessa två amerikanare som ni kämpar om medaljen. Själv vill jag kalla dem Kling och Klang. Men varför inte Helan och Halvan?
Hoppas att ni vinner imorgon bitti nu, att ni har satsat på rätt hingst! Själv bryr jag mig inte om det blir den där Bob Marley-killen som klippt sig och skaffat jobb eller den där verklighetens Rambo. Jag bryr mig däremot om de där svältande afrikanerna i Kongo som man får se korta klipp ifrån på TV. Tänker ibland på hur man skulle kunna förflytta dom därifrån...
måndag 3 november 2008
Idag blev jag gammal
Jepp.
Idag hängde jag upp min första fågelmat-service. Så nu kan vilken fågel som helst få äta fritt från mat från min balkong, och i och med det är jag nu titelerad som "gammal". Jo men visst.
Ska snart även införskaffa några "fågelbollar" och hänga där också breve det lilla huset så jag får massa fågelvänner. Det här är stort för mig. Det har, ända sedan jag var liten, varit en stor dröm att få äga ett eget fågelbord.
Idag hängde jag upp min första fågelmat-service. Så nu kan vilken fågel som helst få äta fritt från mat från min balkong, och i och med det är jag nu titelerad som "gammal". Jo men visst.
Ska snart även införskaffa några "fågelbollar" och hänga där också breve det lilla huset så jag får massa fågelvänner. Det här är stort för mig. Det har, ända sedan jag var liten, varit en stor dröm att få äga ett eget fågelbord.
söndag 2 november 2008
Dagens fångst
http://www.grongava.com/merinfo.php?pid=466
http://www.grongava.com/merinfo.php?pid=442
http://www.grongava.com/merinfo.php?pid=442
torsdag 30 oktober 2008
Lite om schizofreni
Utskriftsvänligt
--------------------------------------------------------------------------------
Sandklef, Ulla, Ordf. i nätverket Demokratisk psykiatri
--------------------------------------------------------------------------------
Öppet brev till Socialminister Göran Hägglund,
Socialdepartementet,
Regeringskansliet.
Datum: 2007-02-12
Bäste Göran!
Tack för svar på min vädjan om ekonomiskt stöd till konsumentorganisationen Kilen. Det är
dock med stor besvikelse vi konstaterar att konsumenterna inte längre har ett eget forum.
Överlåtelse av denna funktion till Läkemedelsverket - gynnar snarare läkemedelsindustrin, som betalar för verkets granskningar - än konsumenterna, som får en sämre säkerhet - särskilt med tanke på den ökade överförskrivningen av psykofarmaka, som skadar många användare.
Den korrupta läkemedelsindustrin har dr. Peter Rost beskrivit i den nya boken ”Sjuka pengar”.
I förordet till boken skriver professorn i klinisk farmakologi Arne Mellander, chef för NEPI (Nätverk för läkemedelsEPIdemiologi):
”Även landstingen får ta på sig ett ansvar eftersom de inte bidrar till att deras anställda läkare får en tillfredsställande producentoberoende utbildning rörande läkemedel och läkemedels korrekta användning. Sist men inte minst bör statsmakterna få en släng av sleven i det att man ser läkemedelsföretag som inkomstbringande skatteobjekt vilka bör behandlas med silkesvantar”.
Vi hoppas att alliansen inte ställer sig bakom en sådan cynism. Läkemedelsindustrins korrupta metoder har rönt stor internationell uppmärksamhet och kräver ett ställningstagande, varför vi vädjar till Socialdepartementet att på nytt seriöst överväga konsekvenserna av att Kilen läggs ner. I tillägg önskar vi att Kilen får medel att återupprätta den krismottagning, som tidigare fungerade som ”avgiftningsklinik”.
Det aviserade lagförslaget om utökad tvång med antipsykosmedicinering i öppenvården är dessutom tecken på att Sverige är på väg i farlig riktning. Förslaget innebär en tillbakagång till den rasbiologiska och psykiatriska tradition långt in på 1900-talet som visade sig i rent fascistoida tvångsmetoder med steriliseringar, lobotomier och svälteutanasi. Idag handlar det om ”kemisk lobotomi” med psykofarmaka för ett stort antal patienter, som inte svarar positivt på medicineringen. Vad som behövs är avgiftningskliniker - inte utökad tvångsmedicinering.
De förslag, som hittills presenterats av regeringen och som tycks baseras på Anders Miltons utredning, tar inte fasta på grundproblemet - psykiatrins värderingar, innehåll och resultat. Miltons utredning bygger på tidigare formulerade förslag från Psykiatrireformen - som ju blev ett slag i luften - och som i själva verket innebar en förstärkning av den medicinskt (biologiskt) orienterade psykiatrin med huvudsäte på sjukhuskliniker. Vad som saknas är en djupgående analys av själva innehållet i psykiatrin. Anders Milton är ju själv inte specialist på området - och är dessutom anlitad som rådgivare på läkemedelsföretaget Pfizer, vilket kastar en skugga över hans förslag om utökning av tvångsmedicinering i öppenvården.
Vi har konstaterat att även alliansen tagit upp ökad tvångsmedicinering som lagförslag.
Men - borde det inte vara en förutsättning att redovisa resultaten av psykiatrisk behandling innan man formulerar förslag? Socialstyrelsen kräver redovisning av behandlingsresultat, medan psykiatrins företrädare motsätter sig en sådan granskning. ”Vetenskap och beprövad erfarenhet” har bytts ut mot ”evidensbaserad vård”. Men - vari består evidensen? Det lär förbli en hemlighet, då den vetenskapliga grunden bygger på läkemedelsindustrins postulat - och erfarenhet av psykiatrin är det få som ställer sig positiva till. När ska någon våga visa tillräckligt civilkurage och uttrycka det vi alla vet: ”Kejsaren har inga kläder.”
Psykiatrins verktyg för diagnostik - diagnosmanualen DSM, saknar vetenskaplig grund, enligt forskning av Paula Caplan, psykolog och forskare. DSM fungerar över huvud taget inte på individnivå. Politiska partier har nämnt ”rätten till en diagnos”. Det är mer adekvat att kräva ”rätten att slippa en diagnos” (utifrån DSM). DSM-manualerna bör ersättas med individinriktade bedömningstest (ex.vis ORT) och ”Problemformulering” (har använts på Kuppis sjukhus i Åbo, Torneå psykiatri och ”Soteria” i Nacka), som utgör ett mer praktiskt verktyg för att kunna följa upp individens aktuella problem, process och utveckling.
De sista årens våldsdåd, speciellt efter mordet på Anna Lindh - har lett till en klappjakt på psykiatriska patienter. Ingen har nämnt att förövaren hade minst åtta olika preparat i sig -
och kanske var toxiskt påverkad med en ökad våldsbenägenhet som följd. Den förvirrade man, som knivhögg ett barn nyligen, var utsatt för våldtäkt som barn och har förmodligen handlat med ”flash-backs” från obehandlade trauman av posttraumatisk stress. Han lär dessutom ha varit medicinerad med antipsykosmedlet Zyprexa, som uppenbart inte haft någon positiv effekt. Varje gång en psykiskt sjuk person begår våldsdåd, ropar man istället på mer tvångs-medicinering och förvaring bakom låsta dörrar. Läkemedelsindustrin får i alla fall luft under vingarna. Ja, nu ska man även kunna döma psykiskt sjuka till fängelse. Vart är vi på väg?
”Antipsykosmedel” eller neuroleptika botar inte psykoser, de bara dämpar symtomen.
Tvärtemot kan de medföra förödande biverkningar - enligt följande rapporter:
- Av rapporter från Socialstyrelsen framgår det att 30 % är resistenta mot neuroleptika.
- Enligt professor Lars Farde, neuroleptikaforskare, ges neuroleptika ofta i för höga doser.
De som är mest resistenta och inte svarar på medicinen får ofta de högsta doserna.
- Professor Arvid Carlsson, Nobelpristagare 2000, har i en artikel anmärkt att neuroleptika, använt under lång tid, raderar ut belöningssystemet i hjärnan - och att det därför inte är konstigt att så många psykospatienter mår dåligt. Arvid Carlsson konstaterar att ”när man blockerar dopaminfunktionen (vilket neuroleptika gör) kan man skada väldigt komplexa system”. Symtom som känslomässig avtrubbning och personlighetsförändring framhålles.
I boken ”Hjärnans budbärare” av Arvid och Lena Carlsson sägs att ”tardiva dyskinesier
...orsakas av en hjärnskada”.
- Professor Leif Lindström, Lars Gunne m fl, bekräftar i forskningsrapporter kända samband mellan långvarig neuroleptikaanvändning och biverkningar som ex. vis extrapyramidala symtom (motorisk rastlöshet), dyskinesi (nedsatt motorik - stelhet), depression, dysfori, tardiv dysmenti (demensform) och andra mentala brist- och bortfallssymtom förutom det maligna, livshotande neuroleptikasyndromet NMS, som innebär att patienten får ökande stelhet i hela kroppen med kramper, sänkt vakenhet, coma och feber - som kan leda till döden.
- Forskaren Rolf Adolfsson har nyligen redovisat att vissa typer av neuroleptika, vilka fram- hållits som nyrevolutionerande, i 10 % av fallen ger obecitas (fetma) och diabetes.
- Socialberedningen uttalade 1984: ”Vi vet att vissa former av behandling med neuroleptika kan ge bestående hjärnskador eller väsentligen förändra personligheten hos den behandlade”
- I en artikel om psykokirurgi påpekar överläkare Susanne Bejerot att ”ingrepp i hjärnan kan leda till agressiva tendenser, nedsatt impulskontroll och avhämning så att patienten t.ex. begår sexuella övergrepp. Behandling med neuroleptika kan troligen få liknande följder, men när det inträffar skyller psykiatrerna bara på patientens sjukdom eller på narkotikamissbruk”.
- I en rapport från SBU framhålles att hos omkring 1/8-del av patienter, som behandlats med neuroleptika i fem års tid eller längre, blir biverkningarna bestående.
- Socialstyrelsen framhåller att tardiv dyskinesi kan bli permanent.
- De s.k. tardiva dyskinesierna (abnorma, ofrivilliga rörelser i främst tungan) som oftast bara beskrivs som en biverkning vid behandling med neuroleptika, betecknas av professor Göran Sedvall som ett symtom på organisk hjärnskada.
- Professor Sten Levander medger i en intervju att neuroleptika ger hjärnskador.
- En rapport från Läkemedelsverket visar att flera typer av psykofarmaka, som varit i bruk länge, befunnits vara livsfarliga och förbjudits. Av dessa har antipsykosmedlet Mallorol, som använts av ca 2000 personer, medfört 13 dödsfall. Zoloft, antidepressiv medicin, har orsakat 40 dödsfall och 22 personer avlidit från sviterna av klozapin (beståndsdel i Leponex).
- En norsk forskare har bekräftat att självmorden bland psykospatienter ökade markant i de Nordiska länderna när neuroleptika infördes på 50-talet.
- Den amerikanske psykiatern Peter Breggin konstaterar i en artikel från 1979 att ”psykiatrin, den profession som medverkade till Förintelsen, har nu givit oss den värsta epidemin av hjärnskador i historisk tid”.
Finsk forskning under prof. Viljo Räkköläinens ledning i Åbo, har i en 8-årig utvärdering visat att endast 8 % av psykospatienterna i psykiatrisk vård var beroende av medicinering. Andra internationella forskare menar att många patienter lider av ”tranquilizer psychoses” - eller toxisk psykos - av neuroleptika framkallad psykos (Peter Breggin, Abram Hoffer m.fl.). Även om neuroleptika har en positiv effekt som symtomlindrande för ett begränsat antal individer - så botar inte neuroleptika psykos eller schizofreni - vilket många politiker tycks vara vilseförda att tro. Tvärtom medför neuroleptika hjärnskador och kronifiering!
Vad som inte framgår i media är att patienter, som begår våldsbrott, redan är medicinerade - redan har behandlats av psykiatrin - och redan har genomgått en psykiatrisk bedömning. Med facit i hand - är det inte dags att psykiatrin utsättas för farlighetsbedömning? Hur vore det om psykiatrer fick pröva sin egen medicin? Det vill nog ingen ställa upp på - eftersom alla vet att det kan ge akut psykos. Många patienter, som medicineras med neuroleptika, tar sina liv för att de inte härdar ut med effekterna. Att de flesta självmorden sker inom psykiatrins väggar - utan att de anmälts till Lex Maria - har inte rönt samma spektakulära uppmärksamhet i media. Utan att ifrågasätta innehållet, ska psykiatrin tilldelas mer pengar för att kunna låsa in allt fler och jaga värnlösa patienter med blåslampa så att de säkert lobotomeras med en injektion var fjortonde dag.
Problemet är psykiatrins innehåll - inte brist på medel, platser eller tvångsvård!
Psykiatrer saknar som regel psykoterapeutisk kompetens och därmed också de psykologiska kunskaper, som krävs för att kunna göra en adekvat personbedömning och förutse patientens beteende och risk för destruktivitet. Psykologiska kunskaper krävs också när det gäller förhållningssätt, problemformulering, ledarskap och personalhandledning.
Det mest graverande är att den psykiatriska disciplinen inte utvecklats i takt med ny forskning.
Det gäller bl.a. kunskap om kris- och traumarelaterade tillstånd som en del av orsakerna till psykos eller ”schizofreni”. På konferensen ”Trauma och psykos” i Glasgow 2005, framgick det av kända forskare att ca 90 % av psykospatienterna har minst ett trauma bakom sig - vilket inte kan medicineras bort. En traumatiserad patient måste få traumabearbetning av något slag.
Ännu ett område handlar om näringsbrister, allergier, genmutationer och toxiska skador som orsak till olika psykiska störningar. Vid näringsbristtillstånd kan det räcka med behandling av näringsämnen, antioxidanter och diet (ex.vis glutenfri kost). Forsknings av psykiatern Abram Hoffer, Canada, visar att niacin-B3 har bäst effekt vid schizofreni och botar mer än 50 %.
Även homozygota genmutationer i MTHFR-genen, som gör att en patient inte kan ta upp B12 och folsyra , kan utmynna i schizofreniliknande symtom om dessa ämnen inte ersätts dagligen.
Genfelet är en polymorfism - d.v.s. minst 8 % av befolkningen är drabbade. Det är nästan en miljon människor i vårt land. Betänk att ca 40.000 individer har diagnosen ”schizofreni”.
Hur många av dessa individer som är bärare av en homozygot genmutation vet vi ännu inte.
Psykiaterns uppgift som medicinare bör vara att administrera ett batteri av somatiska undersökningar på samtliga patienter innan en vårdplanering påbörjas - vilket inte görs idag. Beslut om medicinering, som stöd för annan behandling, bör ske i samråd med teamet och patienten - och helst på frivillig bas - efter att grundliga undersökningar är genomförda.
För att få en mer korrekt information om psykiatrins tillstånd, borde Socialdepartementet konsultera vetenskapsteoretikern Hedi Bel Habib, som är fil.dr i medicinsk antropologi, Docteur d'Etat i psykologi och Docteur d'Etat i vetenskapsteori - och numera verksam på
ett av regeringens departement. Hedi Bel Habib, som också medverkat till hälsoinriktning
i Dalarna, har i det tänkvärda häftet ”från Diagnos till Dialog” beskrivit salutogenes i teori och praktik. I skriften ”Neuroleptic treatment: science or ideology?” har Bel Habib gjort en analys av neuroleptikaanvändning. Han har också skrivit: ”Bio-fenomenologisk psykologi - Ett nytt paradigm för tvärvetenskap” (skrifterna är utgivna av Dalarnas forskningsråd).
Det är just ett tvärvetenskapligt synsätt som saknas inom psykiatrin. Även Socialstyrelsen
och SBU är ensidigt medicinskt utformade. Utan ett tvärvetenskapligt perspektiv kan inte psykiatrin godkännas som disciplin och specialitet. Det är framför allt psykiatrins beroende
av läkemedelsindustrin som motverkar en sund och hälsoinriktad utveckling.
Professor Jaakko Seikkula, psykolog och under 14 år chef för psykiatrin i Torneå, visade efter utvärdering att ca 90 % av psykospatienterna i Torneå återhämtades - genom att undvika neuroleptika och sjukhusinläggning, involvera familjen, erbjuda psykoterapi och upprätthålla ett dialogiskt förhållningssätt. I boken ”Öppna samtal” och ”Sociala nätverk i dialog” beskriver Jaakko Seikkula vikten av dialog i samröret med individer i psykotiska tillstånd.
Man måste vara medveten om att alla patienter, som frivilligt eller ofrivilligt hamnar inom psykiatrins låsta avdelningar, befinner sig i kris av något slag. Vad som är av största vikt för en människa i psykisk kris - är att bli lyssnad till - att få möjlighet till en tillitsfull relation - att bli tagen på allvar hur förvirrad man än är - och att denna process måste få ta tid.
Professor emerita Lisbeth Palmgren, psykiater och psykoanalytiker, uttryckte sin syn på psykiatrin i Läkartidningen nr 10, 2004: ”När vi nu äntligen har börjat en allvarlig diskussion om psykiatrins misslyckande, talar vi som vanligt bara om psykiatrins former. Dessa är naturligtvis viktiga, men jag skulle vilja tala om psykiatrins innehåll. Vad är viktigt i förhållandet mellan patienten och psykiatrin? ---------------
Kanske det mänskliga mötet? Hur gick det förlorat? Psykiatrins väsen är en sammansmältning av biologisk kunskap och djup humanism. Utan dessa två komponenter blir den antingen kvacksalveri eller torr och ganska meningslös pseudovetenskap. Under senare år har jag gång på gång blivit vittne till häpnadsväckande felbedömningar som orsakats av en arrogant brist på samarbete med patienten om hans lidande, hans sorger och förhoppningar”.
Vänliga hälsningar
Ulla Sandklef
Organisationsanalytiker
Ordf. i nätverket Demokratisk psykiatri
Adress: Harvägen 12, 433 70 Sävedalen, Sverige
Tfn: +46 0/31 261926
E-post: demokratisk.psykiatri@tele2.se
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------------
Sandklef, Ulla, Ordf. i nätverket Demokratisk psykiatri
--------------------------------------------------------------------------------
Öppet brev till Socialminister Göran Hägglund,
Socialdepartementet,
Regeringskansliet.
Datum: 2007-02-12
Bäste Göran!
Tack för svar på min vädjan om ekonomiskt stöd till konsumentorganisationen Kilen. Det är
dock med stor besvikelse vi konstaterar att konsumenterna inte längre har ett eget forum.
Överlåtelse av denna funktion till Läkemedelsverket - gynnar snarare läkemedelsindustrin, som betalar för verkets granskningar - än konsumenterna, som får en sämre säkerhet - särskilt med tanke på den ökade överförskrivningen av psykofarmaka, som skadar många användare.
Den korrupta läkemedelsindustrin har dr. Peter Rost beskrivit i den nya boken ”Sjuka pengar”.
I förordet till boken skriver professorn i klinisk farmakologi Arne Mellander, chef för NEPI (Nätverk för läkemedelsEPIdemiologi):
”Även landstingen får ta på sig ett ansvar eftersom de inte bidrar till att deras anställda läkare får en tillfredsställande producentoberoende utbildning rörande läkemedel och läkemedels korrekta användning. Sist men inte minst bör statsmakterna få en släng av sleven i det att man ser läkemedelsföretag som inkomstbringande skatteobjekt vilka bör behandlas med silkesvantar”.
Vi hoppas att alliansen inte ställer sig bakom en sådan cynism. Läkemedelsindustrins korrupta metoder har rönt stor internationell uppmärksamhet och kräver ett ställningstagande, varför vi vädjar till Socialdepartementet att på nytt seriöst överväga konsekvenserna av att Kilen läggs ner. I tillägg önskar vi att Kilen får medel att återupprätta den krismottagning, som tidigare fungerade som ”avgiftningsklinik”.
Det aviserade lagförslaget om utökad tvång med antipsykosmedicinering i öppenvården är dessutom tecken på att Sverige är på väg i farlig riktning. Förslaget innebär en tillbakagång till den rasbiologiska och psykiatriska tradition långt in på 1900-talet som visade sig i rent fascistoida tvångsmetoder med steriliseringar, lobotomier och svälteutanasi. Idag handlar det om ”kemisk lobotomi” med psykofarmaka för ett stort antal patienter, som inte svarar positivt på medicineringen. Vad som behövs är avgiftningskliniker - inte utökad tvångsmedicinering.
De förslag, som hittills presenterats av regeringen och som tycks baseras på Anders Miltons utredning, tar inte fasta på grundproblemet - psykiatrins värderingar, innehåll och resultat. Miltons utredning bygger på tidigare formulerade förslag från Psykiatrireformen - som ju blev ett slag i luften - och som i själva verket innebar en förstärkning av den medicinskt (biologiskt) orienterade psykiatrin med huvudsäte på sjukhuskliniker. Vad som saknas är en djupgående analys av själva innehållet i psykiatrin. Anders Milton är ju själv inte specialist på området - och är dessutom anlitad som rådgivare på läkemedelsföretaget Pfizer, vilket kastar en skugga över hans förslag om utökning av tvångsmedicinering i öppenvården.
Vi har konstaterat att även alliansen tagit upp ökad tvångsmedicinering som lagförslag.
Men - borde det inte vara en förutsättning att redovisa resultaten av psykiatrisk behandling innan man formulerar förslag? Socialstyrelsen kräver redovisning av behandlingsresultat, medan psykiatrins företrädare motsätter sig en sådan granskning. ”Vetenskap och beprövad erfarenhet” har bytts ut mot ”evidensbaserad vård”. Men - vari består evidensen? Det lär förbli en hemlighet, då den vetenskapliga grunden bygger på läkemedelsindustrins postulat - och erfarenhet av psykiatrin är det få som ställer sig positiva till. När ska någon våga visa tillräckligt civilkurage och uttrycka det vi alla vet: ”Kejsaren har inga kläder.”
Psykiatrins verktyg för diagnostik - diagnosmanualen DSM, saknar vetenskaplig grund, enligt forskning av Paula Caplan, psykolog och forskare. DSM fungerar över huvud taget inte på individnivå. Politiska partier har nämnt ”rätten till en diagnos”. Det är mer adekvat att kräva ”rätten att slippa en diagnos” (utifrån DSM). DSM-manualerna bör ersättas med individinriktade bedömningstest (ex.vis ORT) och ”Problemformulering” (har använts på Kuppis sjukhus i Åbo, Torneå psykiatri och ”Soteria” i Nacka), som utgör ett mer praktiskt verktyg för att kunna följa upp individens aktuella problem, process och utveckling.
De sista årens våldsdåd, speciellt efter mordet på Anna Lindh - har lett till en klappjakt på psykiatriska patienter. Ingen har nämnt att förövaren hade minst åtta olika preparat i sig -
och kanske var toxiskt påverkad med en ökad våldsbenägenhet som följd. Den förvirrade man, som knivhögg ett barn nyligen, var utsatt för våldtäkt som barn och har förmodligen handlat med ”flash-backs” från obehandlade trauman av posttraumatisk stress. Han lär dessutom ha varit medicinerad med antipsykosmedlet Zyprexa, som uppenbart inte haft någon positiv effekt. Varje gång en psykiskt sjuk person begår våldsdåd, ropar man istället på mer tvångs-medicinering och förvaring bakom låsta dörrar. Läkemedelsindustrin får i alla fall luft under vingarna. Ja, nu ska man även kunna döma psykiskt sjuka till fängelse. Vart är vi på väg?
”Antipsykosmedel” eller neuroleptika botar inte psykoser, de bara dämpar symtomen.
Tvärtemot kan de medföra förödande biverkningar - enligt följande rapporter:
- Av rapporter från Socialstyrelsen framgår det att 30 % är resistenta mot neuroleptika.
- Enligt professor Lars Farde, neuroleptikaforskare, ges neuroleptika ofta i för höga doser.
De som är mest resistenta och inte svarar på medicinen får ofta de högsta doserna.
- Professor Arvid Carlsson, Nobelpristagare 2000, har i en artikel anmärkt att neuroleptika, använt under lång tid, raderar ut belöningssystemet i hjärnan - och att det därför inte är konstigt att så många psykospatienter mår dåligt. Arvid Carlsson konstaterar att ”när man blockerar dopaminfunktionen (vilket neuroleptika gör) kan man skada väldigt komplexa system”. Symtom som känslomässig avtrubbning och personlighetsförändring framhålles.
I boken ”Hjärnans budbärare” av Arvid och Lena Carlsson sägs att ”tardiva dyskinesier
...orsakas av en hjärnskada”.
- Professor Leif Lindström, Lars Gunne m fl, bekräftar i forskningsrapporter kända samband mellan långvarig neuroleptikaanvändning och biverkningar som ex. vis extrapyramidala symtom (motorisk rastlöshet), dyskinesi (nedsatt motorik - stelhet), depression, dysfori, tardiv dysmenti (demensform) och andra mentala brist- och bortfallssymtom förutom det maligna, livshotande neuroleptikasyndromet NMS, som innebär att patienten får ökande stelhet i hela kroppen med kramper, sänkt vakenhet, coma och feber - som kan leda till döden.
- Forskaren Rolf Adolfsson har nyligen redovisat att vissa typer av neuroleptika, vilka fram- hållits som nyrevolutionerande, i 10 % av fallen ger obecitas (fetma) och diabetes.
- Socialberedningen uttalade 1984: ”Vi vet att vissa former av behandling med neuroleptika kan ge bestående hjärnskador eller väsentligen förändra personligheten hos den behandlade”
- I en artikel om psykokirurgi påpekar överläkare Susanne Bejerot att ”ingrepp i hjärnan kan leda till agressiva tendenser, nedsatt impulskontroll och avhämning så att patienten t.ex. begår sexuella övergrepp. Behandling med neuroleptika kan troligen få liknande följder, men när det inträffar skyller psykiatrerna bara på patientens sjukdom eller på narkotikamissbruk”.
- I en rapport från SBU framhålles att hos omkring 1/8-del av patienter, som behandlats med neuroleptika i fem års tid eller längre, blir biverkningarna bestående.
- Socialstyrelsen framhåller att tardiv dyskinesi kan bli permanent.
- De s.k. tardiva dyskinesierna (abnorma, ofrivilliga rörelser i främst tungan) som oftast bara beskrivs som en biverkning vid behandling med neuroleptika, betecknas av professor Göran Sedvall som ett symtom på organisk hjärnskada.
- Professor Sten Levander medger i en intervju att neuroleptika ger hjärnskador.
- En rapport från Läkemedelsverket visar att flera typer av psykofarmaka, som varit i bruk länge, befunnits vara livsfarliga och förbjudits. Av dessa har antipsykosmedlet Mallorol, som använts av ca 2000 personer, medfört 13 dödsfall. Zoloft, antidepressiv medicin, har orsakat 40 dödsfall och 22 personer avlidit från sviterna av klozapin (beståndsdel i Leponex).
- En norsk forskare har bekräftat att självmorden bland psykospatienter ökade markant i de Nordiska länderna när neuroleptika infördes på 50-talet.
- Den amerikanske psykiatern Peter Breggin konstaterar i en artikel från 1979 att ”psykiatrin, den profession som medverkade till Förintelsen, har nu givit oss den värsta epidemin av hjärnskador i historisk tid”.
Finsk forskning under prof. Viljo Räkköläinens ledning i Åbo, har i en 8-årig utvärdering visat att endast 8 % av psykospatienterna i psykiatrisk vård var beroende av medicinering. Andra internationella forskare menar att många patienter lider av ”tranquilizer psychoses” - eller toxisk psykos - av neuroleptika framkallad psykos (Peter Breggin, Abram Hoffer m.fl.). Även om neuroleptika har en positiv effekt som symtomlindrande för ett begränsat antal individer - så botar inte neuroleptika psykos eller schizofreni - vilket många politiker tycks vara vilseförda att tro. Tvärtom medför neuroleptika hjärnskador och kronifiering!
Vad som inte framgår i media är att patienter, som begår våldsbrott, redan är medicinerade - redan har behandlats av psykiatrin - och redan har genomgått en psykiatrisk bedömning. Med facit i hand - är det inte dags att psykiatrin utsättas för farlighetsbedömning? Hur vore det om psykiatrer fick pröva sin egen medicin? Det vill nog ingen ställa upp på - eftersom alla vet att det kan ge akut psykos. Många patienter, som medicineras med neuroleptika, tar sina liv för att de inte härdar ut med effekterna. Att de flesta självmorden sker inom psykiatrins väggar - utan att de anmälts till Lex Maria - har inte rönt samma spektakulära uppmärksamhet i media. Utan att ifrågasätta innehållet, ska psykiatrin tilldelas mer pengar för att kunna låsa in allt fler och jaga värnlösa patienter med blåslampa så att de säkert lobotomeras med en injektion var fjortonde dag.
Problemet är psykiatrins innehåll - inte brist på medel, platser eller tvångsvård!
Psykiatrer saknar som regel psykoterapeutisk kompetens och därmed också de psykologiska kunskaper, som krävs för att kunna göra en adekvat personbedömning och förutse patientens beteende och risk för destruktivitet. Psykologiska kunskaper krävs också när det gäller förhållningssätt, problemformulering, ledarskap och personalhandledning.
Det mest graverande är att den psykiatriska disciplinen inte utvecklats i takt med ny forskning.
Det gäller bl.a. kunskap om kris- och traumarelaterade tillstånd som en del av orsakerna till psykos eller ”schizofreni”. På konferensen ”Trauma och psykos” i Glasgow 2005, framgick det av kända forskare att ca 90 % av psykospatienterna har minst ett trauma bakom sig - vilket inte kan medicineras bort. En traumatiserad patient måste få traumabearbetning av något slag.
Ännu ett område handlar om näringsbrister, allergier, genmutationer och toxiska skador som orsak till olika psykiska störningar. Vid näringsbristtillstånd kan det räcka med behandling av näringsämnen, antioxidanter och diet (ex.vis glutenfri kost). Forsknings av psykiatern Abram Hoffer, Canada, visar att niacin-B3 har bäst effekt vid schizofreni och botar mer än 50 %.
Även homozygota genmutationer i MTHFR-genen, som gör att en patient inte kan ta upp B12 och folsyra , kan utmynna i schizofreniliknande symtom om dessa ämnen inte ersätts dagligen.
Genfelet är en polymorfism - d.v.s. minst 8 % av befolkningen är drabbade. Det är nästan en miljon människor i vårt land. Betänk att ca 40.000 individer har diagnosen ”schizofreni”.
Hur många av dessa individer som är bärare av en homozygot genmutation vet vi ännu inte.
Psykiaterns uppgift som medicinare bör vara att administrera ett batteri av somatiska undersökningar på samtliga patienter innan en vårdplanering påbörjas - vilket inte görs idag. Beslut om medicinering, som stöd för annan behandling, bör ske i samråd med teamet och patienten - och helst på frivillig bas - efter att grundliga undersökningar är genomförda.
För att få en mer korrekt information om psykiatrins tillstånd, borde Socialdepartementet konsultera vetenskapsteoretikern Hedi Bel Habib, som är fil.dr i medicinsk antropologi, Docteur d'Etat i psykologi och Docteur d'Etat i vetenskapsteori - och numera verksam på
ett av regeringens departement. Hedi Bel Habib, som också medverkat till hälsoinriktning
i Dalarna, har i det tänkvärda häftet ”från Diagnos till Dialog” beskrivit salutogenes i teori och praktik. I skriften ”Neuroleptic treatment: science or ideology?” har Bel Habib gjort en analys av neuroleptikaanvändning. Han har också skrivit: ”Bio-fenomenologisk psykologi - Ett nytt paradigm för tvärvetenskap” (skrifterna är utgivna av Dalarnas forskningsråd).
Det är just ett tvärvetenskapligt synsätt som saknas inom psykiatrin. Även Socialstyrelsen
och SBU är ensidigt medicinskt utformade. Utan ett tvärvetenskapligt perspektiv kan inte psykiatrin godkännas som disciplin och specialitet. Det är framför allt psykiatrins beroende
av läkemedelsindustrin som motverkar en sund och hälsoinriktad utveckling.
Professor Jaakko Seikkula, psykolog och under 14 år chef för psykiatrin i Torneå, visade efter utvärdering att ca 90 % av psykospatienterna i Torneå återhämtades - genom att undvika neuroleptika och sjukhusinläggning, involvera familjen, erbjuda psykoterapi och upprätthålla ett dialogiskt förhållningssätt. I boken ”Öppna samtal” och ”Sociala nätverk i dialog” beskriver Jaakko Seikkula vikten av dialog i samröret med individer i psykotiska tillstånd.
Man måste vara medveten om att alla patienter, som frivilligt eller ofrivilligt hamnar inom psykiatrins låsta avdelningar, befinner sig i kris av något slag. Vad som är av största vikt för en människa i psykisk kris - är att bli lyssnad till - att få möjlighet till en tillitsfull relation - att bli tagen på allvar hur förvirrad man än är - och att denna process måste få ta tid.
Professor emerita Lisbeth Palmgren, psykiater och psykoanalytiker, uttryckte sin syn på psykiatrin i Läkartidningen nr 10, 2004: ”När vi nu äntligen har börjat en allvarlig diskussion om psykiatrins misslyckande, talar vi som vanligt bara om psykiatrins former. Dessa är naturligtvis viktiga, men jag skulle vilja tala om psykiatrins innehåll. Vad är viktigt i förhållandet mellan patienten och psykiatrin? ---------------
Kanske det mänskliga mötet? Hur gick det förlorat? Psykiatrins väsen är en sammansmältning av biologisk kunskap och djup humanism. Utan dessa två komponenter blir den antingen kvacksalveri eller torr och ganska meningslös pseudovetenskap. Under senare år har jag gång på gång blivit vittne till häpnadsväckande felbedömningar som orsakats av en arrogant brist på samarbete med patienten om hans lidande, hans sorger och förhoppningar”.
Vänliga hälsningar
Ulla Sandklef
Organisationsanalytiker
Ordf. i nätverket Demokratisk psykiatri
Adress: Harvägen 12, 433 70 Sävedalen, Sverige
Tfn: +46 0/31 261926
E-post: demokratisk.psykiatri@tele2.se
--------------------------------------------------------------------------------
måndag 27 oktober 2008
Uttryck som vi faktiskt har slutat med: "Jo men tjeeeeeeenare!"
Scenario:
- Fan vad fult du ritar.
- Jo men tjenare!
Om du vill ta i lite extra, dra ut på vokalerna.
Scenario:
- Fan vad dåligt du jappar.
- Jooo meeen tjeeeeeeeeeeeeenaaaareeeeee!
- Fan vad fult du ritar.
- Jo men tjenare!
Om du vill ta i lite extra, dra ut på vokalerna.
Scenario:
- Fan vad dåligt du jappar.
- Jooo meeen tjeeeeeeeeeeeeenaaaareeeeee!
torsdag 23 oktober 2008
Uttryck vi har glömt: "Klaga"
Scenario:
- Fan vad fult du ritar.
- Klaga!
Om du vill ta i lite extra, lägg då till ett "men" innan.
Scenario:
- Fan vad dåligt du jappar.
- Men, Klaga!
- Fan vad fult du ritar.
- Klaga!
Om du vill ta i lite extra, lägg då till ett "men" innan.
Scenario:
- Fan vad dåligt du jappar.
- Men, Klaga!
måndag 20 oktober 2008
Sommargädda
Den här bilden togs någon gång i början på 90-talet. Jag och min kompis på bilden var nere vid mormors sommarstuga och rökte lite cigg då Urban kom med en båt och höll upp den där. Vi trodde knappt våra ögon, aldrig sett en så stor gädda. Han frågade om jag ville ta en bild då jag håller den, men det ville jag inte. Sen efter bilden togs så for vi och kollade om vi kunde få någon gädda, men vi fick ingen.
söndag 19 oktober 2008
Ny tid - Ny blogg
Börjar idag med en vinterblogg. Den ska vara mindre inriktad på mina tankar och idéer kring saker och mer inriktad på fiskelivet i Gråträsk. Varför? Jo, svaret är enkelt. Jag fick så lite banner-klick på min förra blogg och jag ser det som en indikation på att materialet inte uppskattas, vann ingen sympati och därför valde folk att inte donera några klick. Mycket enkelt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)