Humorlivet

Humorlivet - my way of humour.

Nu finns det två vägar att gå i livet:

1. Folk accepterar mig som jag är.
2. Folk vill börja "patcha" mig med (i princip) slumpvald substans och sen bli helt lyriskt nöjda över resultatet.

Om det blir nummer 1. Då kommer jag liksom att göra vad folk ber mig om och sen sova då jag är så trött så att jag i princip svimmar på plats.

Blir det nummer 2 så kommer jag leva efter detta:
Jag kommer att ligga under ett täcke hela dagarna, kommer ligga där och röka cigaretter och dricka så mycket sprit som jag tillåts, eller om jag inte får ha dessa två. Då kommer jag helt enkelt bara ligga där och äta mat och helt isolera alla omkring mig, förutom de som är mina gamla vänner, såklart. Då kommer vi att sluta rummet och spela spel och grejer, vad nu folk vill göra. Om ens någon vill se mig mer då jag introducerar ett sånt kufiskt beteende. Men jag vill liksom bli accepterad som jag är, även då jag är arg. Kan inte folk ta det, fine - jag byter livsstil. I varje fall. Jag kommer att kravla mig till det här täcket och ligga där dygnet runt i veckor, månader och ja, tills evigheterna tar slut. Jag är ju bara 25 år så jag har hela livet framför mig. Jag kommer att ligga under täcket där, endast tjejer kommer att få komma under. Och bara dom snälla tjejerna. Dom som låter ärliga i rösten. Och jag kommer inte att prata med folk som inte är under täcket. Jag kommer att ha en bandspelare där, med massa bra musik. Och då folk pratar så ska jag ha en speciell CD-skiva. En med "Nej" och en med "Ja" som jag ska spela från. (De gångerna jag ens orkar svara). Jag kommer inte att flytta mig för att äta mat. Kommer att vilja ha matbricka till sängen. Och får jag inte det, ja då får dom väl ge mig dropp. Och alltså, det är det att jag vet att jag är inte trotsig, men när folk börjar och ska styra över mig, då blir jag fan trotsig för jag har liksom egna spakar i huvudet som jag styr med, kan dra i dom hur jag vill. Sen kommer jag att varje gång det blir prat som jag anser "tränger sig på" i mitt micro-"tält" så kommer jag att vrida på musiken så pass att det överröstar tjattret. Sen kommer jag såklart att ha massa böcker och kanske t.o.m en liten tv där under med massa filmer som jag kommer att se om och om igen. Skulle jag komma över lite LSD eller sånt så skulle jag såklart trycka i mig det också, det är ju något som jag inte ännu har testat och vem vet, jag kanske värsta gillar det? Kanske börjar skrattas som fan från det där täcket. Eller typ kanske får värsta spejsade snedtrippen så att jag i princip kissar och bajsar på mig där under täcket. Jag kommer såklart att vägra arbeta också. För jag arbetar bara om jag mår bra. Och det lär jag ju inte göra så länge som jag inte får bestämma själv över mitt liv. Kommer även vilja ha en egen kaffebryggare där så ska jag ligga där och dricka kaffe och te. Eventuellt kommer jag då och då att ta det där lakanet över mig och gå ut till mitt fågelbord och titta på fåglarna där. Vill gärna ha en utomhuskatt också som jag ska kunna umgås med ibland. Melatonin kommer jag att beställa och äta piller för att få i mig. Precis som alla andra solvitaminer och annat hokospokus som jämt pratas om hur viktigt det är för att inte få cancer och allt vad det är. Och nog tror jag nog att det kommer att komma besök under mitt täcke, för det har då aldrig varit något problem, men jag har tackat nej av rent moraliska själ. Förmodligen kommer alla att tröttna på mig jättesnart och i princip avbryta min sjukskrivning och tvångsvård för att dom vill nog inte se mig ligga under det där täcket i typ 1 år. För jag ser det som att folk vill inte höra mitt klagande, då ska dom fan slippa. Jag ska inte störa någon. Men då ska dom få ge mig mat på bordet också. Och visst, de kommer ju såklart att komma och sticka nålar i mig - det är så de arbetar. Och jag är tokigt nålrädd, får rysningar och biter ihop käken bara av tanken av dom. Finns en som en gång märkte det på mig att jag var nålrädd, och det var en flickväns morsa, jävla snäll människa som gav mig minsta nålen "barnnålen". Det ser jag som respekt. Mänsklig respekt. Men i varje fall, jag kommer ju inte att kunna göra motstånd mot nålen för att då blir jag ju nervåldad och eventuellt fastspänd och det är ju bara värre bekymmer, så att nålen där kommer dom att få sticka i min stjärt och mitt armveck när de ska göra sina labb-tester dom där övermänniskorna som kan allt om kroppsvätskor och balanser i nervsystemen. Förmodligen kommer jag nog att gå och duscha och gå på toa ganska ofta, men det lär väl vara enda gången jag lämnar stället.

Mat:
Frysgrönsaker, Soja, Nötter, Proteinpulver, Gainers, Potatis, Ris, Pasta.

Skrivet: 2007 07 18

Validerat: 2007 08 01, 2007 09 01, 2007 10 01, 2007 11 01, 2007 12 01, 2008 01 01, 2008 02 01, 2008 03 01, 2008 04 01, 2008 05 01, 2008 06 01, 2008 07 01, 2008 08 01, 2008 09 01, 2008 10 01, 2008 11 01,